Peniscancer

Förstadier till cancer på penis kan behandlas med salvor innehållande cellgifter eller läkemedel som påverkar immunreaktionen lokalt. Dessa salvor smörjes lokalt på penis enligt ett bestämt schema över ett antal veckor. De vanligaste biverkningarna är lokala från området som behandlas. Dermatologerna (hudläkarna) har störst erfarenhet av dessa behandlingsalternativ. Därför ingår hudläkare i vårt multidisciplinära team.

Bakgrund

Så kallad ”glans resurfacing” är ett kirurgiskt behandlingsalternativ vid utvalda fall av ytlig peniscancer. Syftet med operationen är att bota sjukdomen med minimal negativ inverkan på kosmetik, funktion och känsel. Ingreppet påverkar i regel inte erektionsförmågan. Vid operationen avlägsnas förhud samt ytan av ollonet. Den såryta som uppstår täcks med ett transplantat av ytlig hud från utsidan av låret och fästs mot ollonet med små täta stygn.

Under vårdtiden

Operationstekniken kräver inneliggande vård i upp till fem dygn. Ingreppet sker i narkos, det vill säga du sover. I samband med operationen placeras en kateter via urinröret till urinblåsan. Penis samt området på låret där huden tagits läggs om med förband. Under de närmaste dagarna efter operationen ska du ta det lugnt och röra dig i begränsad omfattning för att transplantatet på penis skall hinna läka. Blodproppsförebyggande behandling ges. På femte dagen (i regel i samband med utskrivning) tas katetern bort.

Efter vårdtiden

Efter utskrivning läggs området på låret om hos distriktssköterskan på din vårdcentral. Du kommer förses med remiss. Såret är ytligt och läker inom loppet av några veckor. Transplantatet på ollonet läker inom cirka 6 veckor. Under denna tid väter du området med koksalt 3 gånger per dag. Material får du med dig vid utskrivning. Sexuell aktivitet kan återupptas då såren läkt, det vill säga efter cirka 6 veckor. I regel behövs ej mer än 1 veckas sjukskrivning och receptfria smärtmediciner. Vid hemgång förses du med recept/instruktioner på proppförebyggande sprutor samt vilken uppföljning som planeras och var denna kommer att ske.

Bakgrund

Vid djupt växande peniscancer kan glansektomi med neoglans vara ett alternativ. Vid glansektomi opereras ollonet bort, men de svällkroppar som står för erektionen lämnas orörda. Detta för att bevara erektionsförmågan samt så mycket längd av penis som möjligt.
Ett nytt kosmetiskt ollon konstrueras av ytlig hud som tas från utsidan av ena låret. Huden fästes med små, täta stygn. Operationen medför en något kortare penis samt nedsatt känsel i det nya ollonet. I regel är den dock väl förenlig med fortsatt sexuell aktivitet och stående vattenkastning.

Under vårdtiden

Operationstekniken kräver inneliggande vård i upp till 5 dygn. Ingreppet sker i narkos, det vill säga du sover. En kateter placeras via urinröret till urinblåsan. Penis samt området på låret där huden tagits läggs om med förband. Under de närmaste dagarna efter operationen ska du ta det lugnt och röra dig i begränsad omfattning för att transplantatet på penis skall hinna läka. Blodproppsförebyggande behandling ges. På femte dagen (i regel i samband med utskrivning) tas katetern bort.

Efter vårdtiden

Efter utskrivning läggs området på låret om hos distriktssköterskan på din vårdcentral. Du kommer förses med remiss. Såret är ytligt och läker inom loppet av några veckor. Transplantatet på ollonet läker inom cirka 6 veckor. Under denna tid väter Du området med koksalt 3 gånger per dag. Material får du med dig vid utskrivning. Sexuell aktivitet kan återupptas då såren läkt, det vill säga cirka 6 veckor. I regel behövs ej mer än 1 veckas sjukskrivning och receptfria smärtmediciner. Vid hemgång förses du med recept/instruktioner på proppförebyggande sprutor samt vilken uppföljning som planeras och var denna kommer att ske.

Bakgrund

Vid mer avancerad peniscancer kan partiell penisamputation vara nödvändig. Vid detta ingrepp opereras ollonet och även en del av de erektila svällkropparna bort. Ingreppet påverkar åtminstone delvis erektionsförmågan, penis längd reduceras och kosmetiken förändras. Det är i regel möjligt att stå och kissa efter ingreppet, men många män väljer att sitta då strålen ofta har en tendens att spridas

Under vårdtiden

Operationen kan ske i såväl lokalbedövning, ryggbedövning eller i narkos. En ny urinrörsmynning konstrueras där en kateter placeras till urinblåsan. Förband läggs över penis. Dessa ska sitta kvar några timmar eller till nästkommande dag. Katetern tas bort efter 1 vecka. Ditt allmänna hälsotillstånd, reseavståndet till sjukhuset samt din egen uppfattning avgör om du behöver stanna på sjukhuset över natten eller inte. Om ingreppet sker samtidigt som annan åtgärd (exempelvis operation av lymfkörtlarna) påverkar detta vårdtiden.

Efter vårdtiden

I regel behövs ej mer än 1 veckas sjukskrivning. Du förses med remiss för borttagande av katetern (i regel hos distriktssköterskan efter 1 vecka). I regel är receptfria läkemedel tillräckliga.

Bakgrund

Vid avancerade stadier av peniscancer kan total penisamputation vara nödvändig. Vid ingreppet opereras hela penis samt delar av omkringliggande hud bort och urinröret placeras mellan pungen och analöppningen. En kateter placeras via urinröret till urinblåsan.

Under vårdtiden

Operationen sker i narkos och kräver åtminstone ett dygns inneliggande vård. Vårdtiden kan påverkas om ytterligare ingrepp (av lymfkörtlarna) utförs i samma seans.

Efter vårdtiden

I regel behövs några veckors sjukskrivning samt recept på smärtstillande tabletter. Vid hemgång får du information om hur länge kvarvarande förband och kateter skall sitta, samt var Du får hjälp att lägga om och ta bort dessa. När kateterns avvecklats behöver du sitta ned när du ska kissa. 

Bakgrund

Om peniscancer sprider sig, sker detta i första hand till lymfkörtlar i ljumsken. Sjukdomen kan fortfarande botas genom att lymfkörtlarna opereras bort. Traditionellt har man därför ofta utfört omfattande/stora operationer av lymfkörtlar i ljumskarna, sk lymfkörtelutrymning. Vid lymfkörtelutrymning är biverkningar i form av bland annat sårläkningsproblem samt svullnad av benen både vanligt förekommande och långdragna.

Det finns idag en möjlighet att säkerställa vilka patienter som har spridning av peniscancern till lymfkörtlarna i ljumsken och därigenom har nytta av lymfkörtelutrymning. Tekniken kallas för ”Dynamic sentinel node biposy” och är rutinmetod vid behandling av flera andra cancersjukdomar, exempelvis bröstcancer.

Dynamic sentinel node biopsy-förfarandet har i regel inga allvarliga eller långdragna biverkningar.

Under vårdtiden

Dagen före eller samma dag som operationen: Ett radioaktivt ämne injiceras i huden runt om penis. Med en speciell röntgenteknik (gammakamera) kan den eller de körtlar i respektive ljumske som står i närmast kontakt med peniscancern identifieras och deras läge markeras på huden. Det är viktigt att Du som patient påtalar för sjuksköterskan om markeringarna försvagas/försvinner under tiden fram till operation.

Operationsdagen: Operationen sker i narkos, det vill säga du sover. Blå färg används vid operationen, denna blåfärgar urinen under några dagar. Genom ett litet sår i respektive ljumske tas de utmarkerade lymfkörtlarna bort. Om tumören på penis ej redan tidigare opererats åtgärdas detta nu.

Efter vårdtiden

Hemgång sker i regel dagen efter operationen. Såren i ljumsken är sydda med stygn som försvinner av sig själva. När förbanden lossnar, till exempel i samband med duschning behöver de i regel ej ersättas. Receptfria smärtmediciner är oftast tillräckliga. Någon veckas sjukskrivning, beroende på typ av arbete, är aktuell.

Den fortsatta behandlingen är avhängig resultatet av de mikroskopiska undersökningarna av den eller de lymfkörtlar som opererats bort. Om lymfkörteln innehåller cancerceller är det nödvändigt att gå vidare med lymfkörtelutrymning, detta sker i regel inom några veckor. Om lymfkörteln inte innehåller cancerceller anger detta att också de övriga lymfkörtlarna i ljumsken är friska och Du behöver inte genomgå ytterligare operationer.

Bakgrund

Om man i samband med peniscancer konstaterar eller starkt misstänker spridning till lymfkörtlarna i ljumsken kan en så kallad lymfkörtelutrymning i ljumsken (=inguinalt) vara nödvändig. Via ett snitt nedom ljumskvecket opereras samtliga lymfkörtlar i ljumsken bort. Ingreppet kan bota sjukdomen, men medför tyvärr även en risk för komplikationer, bland annat sårläkningsproblem, svullnad (så kallat lymfödem), blodpropp och infektion i det opererade benet.

Under vårdtiden

För att förhindra lymfödem kommer vår sjukgymnast prova ut stödstrumpor till dig. Dessa går från fot till ljumske. Operationen sker i narkos, det vill säga du sover, och kräver 1-2 dagars inneliggande vård. Inför ingreppet får du blodproppsförebyggande läkemedel samt antibiotika. Operationssåren sys ofta med stygn som försvinner av sig själva. För att förhindra en ansamling av lymfvätska i såret placeras en dränerande kateter i såret. För att mäta mängden lymfvätska placeras en uppsamlingspåse över den dränerande katetern och fästs vid benet.

Efter vårdtiden

Dränaget tas bort då det rinner mindre än 50 ml vätska (lymfa) per dygn i två efter varandra följande dagar. Detta kan ta flera veckor, vilket innebär att patienten oftast blir utskriven med dränagekateter och uppsamlingspåse kvar. I bland krävs upprepade kontakter med kontaktsjuksköterska och/eller distriktssjuksköterska av denna anledning. Vid kvarvarande dränagekateter behöver denna läggs om regelbundet, ofta 1-2 gånger per vecka. Du mäter själv lymfvolymerna och tar kontakt med distriktssköterskan eller kontaktsjuksköterskan vid vår mottagning när det är dags att ta bort katetern.

Recept på smärtlindrande tabletter samt proppförebyggande sprutor medsändes då du lämnar avdelningen. I regel krävs cirka 4-6 veckors sjukskrivning.

Vi rekommenderar att stödstrumporna används dygnet runt i 3 månader och därefter dagtid i ytterligare 3 månader. Därefter kan du på försök avveckla stödstrumporna men återuppta användandet vid tendens till bensvullnad. Vid kvarstående lymfödem kan såväl stödstrumpor som lymfterapi vara nödvändig. Vidare medför ingreppet en livslång ökad risk för så kallad rosfeber (erysipelas) på benet. Detta är en bakterieinfektion som ger feber och en kraftig lokal rodnad. Tillståndet skall föranleda läkarkontakt.

Bakgrund

Då en mer omfattande spridning till lymfkörtlarna i ljumsken konstaterats, krävs även att lymfkörtlarna i magen (”lilla bäckenet”) opereras bort. Ingreppet kan ske i samband med eller efter utförd lymfkörtelutrymning i ljumsken, var god se separat patientinformation för ”inguinal lymfkörtelutrymning” där biverkningar och konsekvenser närmare beskrivs.

Via buken, nedom naveln, opereras lymfkörtlarna på insidan av bäckenet bort vilket påverkar lymfavflödet från benet negativt. Såret på buken försluts i regel med ”metallklamrar” som tas bort efter 12-14 dagar.

Under vårdtiden

Inför ingreppet får du blodproppsförebyggande läkemedel samt antibiotika. Operationen sker i narkos, det vill säga du sover och kräver 1-2 dagars inneliggande vård.

Efter vårdtiden

Recept på smärtlindrande tabletter samt proppförebyggande sprutor medsändes då du lämnar avdelningen. I regel krävs cirka 4-6 veckors sjukskrivning. Mer utförlig information återfinns i patientinformation om ”inguinal lymfkörtelutrymning”.