Hyperhidros

Bakgrund

Med hyperhidros avses svettproduktion som överstiger den mängd som behövs för normal temperaturreglering. Primär lokaliserad hyperhidros (PLH) är ett kroniskt, idiopatiskt tillstånd som i regel är lokaliserat till ett eller flera specifika områden.

Sekundär hyperhidros har vanligen en mer generaliserad utbredning och kan vara fysiologisk, orsakas av olika sjukdomstillstånd eller bero på biverkan av läkemedel. Vid primär hyperhidros föreligger en överkänslighet i framför allt de ekkrina svettkörtlarna som i sin tur leder till en uttalat högre lokal svettproduktion. Däremot verkar körtlarnas histologiska utseende och antal vara oförändrade.

Prevalensen av PLH varierar stort mellan olika studiepopulationer vilket skulle kunna bero på bland annat genetiska, geografiska och kulturella skillnader. Tillståndet förekommer i alla åldrar även om prevalensen är högst bland yngre vuxna.

En stor svensk studie uppskattar att 5,5 % av personer 18-60 år uppfyller kriterierna för PLH, vilket är i nivå med det man sett i liknande studier från Tyskland och Polen.

Den vanligaste lokalisationen för PLH på kroppen är armhålor följt av handflator, fotsulor och ansiktet. Andra mer sällan drabbade områden är skalp, ljumskar och under bröst.

PLH kan ha en betydande negativ inverkan på såväl sociala interaktioner som förmåga att praktiskt klara av ett arbete. Uttalad handsvett kan till exempel medföra obehag att ta andra människor i hand, svårigheter att hantera papper och hålla i föremål. Axillär svettning kan ge missprydande fläckar på kläderna och behov av frekventa klädbyten. Sammantaget kan uttalade svettningar ha allvarliga psykosociala konsekvenser för individen och en tydlig negativ påverkan på livskvalitet.

Diagnostik

Diagnosen PLH ställs främst via patientens sjukhistoria och efter en läkarundersökning.

De anamnestiska kriterierna för diagnosen primär lokaliserad hyperhidros är:

Fokal ökad svettning med >6 månaders duration utan bakomliggande orsaker med två eller flera av följande tilläggskriterier:

1. svettningar begränsar dagliga aktiviteter
2. svettningar minst en gång/vecka
3. bilateral och symmetrisk
4. svettningar upphör under sömn
5. debut före 25 års ålder och
6. hereditet för hyperhidros (hos 30-50% av patienter)

Andra orsaker till uttalad svettning ska uteslutas. Utredning bör ske i primärvården

Vid tveksamheter kring diagnosen PLH, kan man med hjälp av Minor's test (Jodstärkelsetest) få vägledning och identifiera det drabbade området på huden. Kliniskt lämpade laboratorietester för att avgöra graden av hyperhidros saknas. I klinisk praxis används Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS) för subjektiv uppskattning av svettningarnas svårighetsgrad och för att vägleda sjukvårdspersonalens behandlingsbeslut. Denna skala består av en fråga med fyra korresponderande svar där svar 1-2 motsvarar mild hyperhidros medan svar 3-4 indikerar svår hyperhidros.

Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS)

• Hur skulle du uppskatta svårigheten av dina svettningsbesvär?
• Mina svettningar märks aldrig och stör inte mina dagliga aktiviteter (HDSS 1).
• Mina svettningar är uthärdliga, men stör mina dagliga aktiviteter (HDSS 2).
• Mina svettningar är knappt uthärdliga och stör ofta mina dagliga aktiviteter (HDSS 3).
• Mina svettningar är outhärdliga och stör alltid mina dagliga aktiviteter (HDSS 4).

Behandling

Produkter innehållande aluminiumklorid (antiperspiranter) är förstahandsval för behandling av PLH. För barn och vuxna med överdrivna svettningar på händer och fötter kan jontofores (svag elektrisk ström) vara ett behandlingsalternativ.

Behandling av hyperhidros med peroral oxibutynin hos barn och vuxna är fördelaktigt vid multifokal hyperhidros och kan vara ett bra komplement till de existerande behandlingsalternativen. Startdosen bör vara 2,5 mg dagligen med långsam upptrappning (max 20 mg/d) för att hitta en optimal dos för patienten. Slutdosen avgörs av effekt och biverkningar. Med tanke på de biverkningar som har rapporterats gällande oxibutynin och andra antikolinergika, bör försiktighet iakttas vid förskrivning till äldre patienter eller som kontinuerlig behandling av hyperhidros oavsett ålder.

Svår hyperhidros (HDSS 3–4 poäng), som har svarat otillräckligt på lokalbehandling är en indikation för behandling med botulinumtoxin (btx). Botulinumtoxin A (Botox®, Dysport®) har enbart indikationen axillär hyperhidros (AH) men används vid hyperhidros på andra delar av kroppen off-label. Behandlingen kan vara smärtsam och bedövning eller andra smärtminskande åtgärder kan behövas. Botulinumtoxin (btx) är ett säkert och effektivt läkemedel som har i övrigt begränsade biverkningar och minskar svettningarna hos många patienter. Biverkningar utgörs bland annat av lokala injektionsrelaterade besvär, övergående muskelsvaghet i händerna och kompensationssvettning. Effekten av behandling med btx-A varierar och beskrivs vara 2–9 månader palmart och cirka 7-9 månader axillärt. Behandling med botulinumtoxin kan ske upp till 2 ggr per år med minst cirka 4 månaders mellanrum. För vissa patienter kan effekten av btx förlängas med lokalbehandling, tablettbehandling med antikolinergika eller jontofores. Vid hyperhidros, lokaliserad till andra kroppsområden än armhålor och händer, rekommenderas enbart behandling med antiperspiranter, antikolinergika eller jontofores. Det är enbart armhålor och handflator som behandlas med botulinumtoxin inom offentlig sjukvård. Botulinumtoxinbehandling kan även ges till barn som har PLH med god effekt och få biverkningar. Immunitet mot btx är ovanlig.

Patienter med palmar och/eller axillär hyperhidros med HDSS 3-4 poäng som inte har svarat tillfredsställande på lokal- och eventuell tablettbehandling remitteras till hyperhidrosmottagning, Hudsektionen USÖ för ställningstagande till annan behandling.

Remissen ska innehålla uppgifter om:

• Diagnos
• Drabbade kroppsområden
• Påverkan på arbetsliv/skolgång
• Tidigare behandlingar (preparat och dosering)
• Information om utredning för sekundär hyperhidros
• Status (armhålor och händer)
• Svårighetsgrad enligt HDSS

Hyperhidrosmottagningar tar inte emot remisser när det gäller generell hyperhidros. Generaliserad hyperhidros utreds och behandlas i primärvården.

Överdriven svettning (1177.se)