Familjerådgivningen

Vad kan man få hjälp med?

Det finns många olika orsaker till att gå i familjerådgivning. Här är några exempel:

• När man har svårt att prata med varandra på ett sätt där man känner sig förstådda och lyssnade på.
• När man är nyblivna föräldrar och har svårt att förstå varandra och att få ihop föräldraskap och parrelation.
• När man undrar vart känslorna tog vägen.
• När bråk går över styr och någon blir rädd.
• När det blir kränkningar eller blir våldsamt.
• När man har problem med närhet, intimitet och den sexuella relationen.
• När man har tappat förtroendet för varandra.
• När otrohet har kommit in i bilden.
• När det blir problematiskt att ha flera kärleksrelationer samtidigt
• När man upplever utmaningar i nya familjekonstellationer, t ex styvfamiljer.
• När man tänker olika kring barnen och har svårt att prata om det.
• När det finns funderingar kring separation.
• När man behöver sortera och göra färdigt separationen.
• När det blir svårt i andra familjerelationer till exempel vuxna syskon, föräldrar och vuxna barn eller svärföräldrar.

Så går samtalen till

Samtalen är frivilliga och vi avsätter ca 1,5 timme. Därefter bestämmer vi tillsammans med dem vi träffar hur ofta vi ska ses, vanligtvis brukar det vara var annan vecka. Det finns ingen begränsning i antal samtal.

Juridiska ramar gällande sekretess och uppgiftsskyldighet, anmälningsskyldighet och vittnesplikt

Familjerådgivningen omfattas av särskilda lagar gällande sekretess, uppgiftsskyldighet, anmälningsskyldighet och vittnesplikt. Familjerådgivningen har en särskilt sträng sekretess vilket bland annat innebär att man har rätt att vara anonyma och att det inte förs några journaler.

För mer information om:

• Sekretess och uppgiftsskyldighet: SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag
• Anmälningsskyldighet: SFS 2001:453. Socialtjänstlag, SFS 1962:700. Brottsbalken
• Vittnesplikt: SFS 1942:740. Rättegångsbalken

Lagar finns att läsa på Riksdagens webbplats.