Normtiden för bastjänstgöring blir 12 månader och minimitid 6 månader. Tjänstgöring som utförts efter läkarexamen kan ibland tillgodoräknas om den utförts under handledning men individuell bedömning av tidigare erfarenhet kommer att behöva göras i samband med antagning till bastjänstgöring.
Föreskrifter och målbeskrivning är nyligen fastställda av Socialstyrelsen:
Checklistor
Preliminär Preliminär Preliminär PreliminärTvå ingångar till bastjänstgöring
Bastjänstgöring i Region Örebro län kommer att kunna utföras via två tydliga ingångar:
Region-BT: En tidsbegränsad tjänst på 6-12 månader med liknande anställningsvillkor som för AT-läkare. Huvudhandledare samt närmaste chef kommer att finnas på regionens utbildningscentrum.
Integrerad-BT: En tillsvidareanställning som ST-läkare i en verksamhet. Anmälan till bastjänstgöring görs av verksamhetschef innan ett avtal om ST-anställning ingås. Individuell utbildningsplan för BT görs tillsammans med studierektor på utbildningscentrum. Målsättningen är att bastjänstgöringen utförs under de första två åren av ST. Huvudhandledare och chefsfunktion finns hela tiden kvar på hemmaklinik/verksamhet. Primärvården har beslutat att för närvarande inte utlysa några tjänster för integrerad BT i allmänmedicin.
Kvalitet på innehåll, kompetensbedömningar, handledning, placeringar och utbildningsaktiviteter kommer att samordnas centralt oberoende om tjänstgöringen utförs som region- eller integrerad-BT.
BT-placeringarna i Region Örebro län fördelas mellan akut sjukvård, primärvård och psykiatri. En period av valfri placering kan ibland planeras in beroende på tidigare erfarenhet och önskemål. Din bastjänstgöring inleds med en gemensam introduktion som delvis genomförs tillsammans med våra nyanställda AT-läkare. Kompetenskraven för BT-bevis uppfylls framför allt genom klinikisk tjänstgöring men enstaka utbildningsaktiviteter i form av kurs eller seminarie kan vara aktuellt under tjänstgöringen.
Rekrytering av BT-läkare
Vi utlyser återkommande BT-tjänster. Tjänsterna riktar sig till läkare med svensk legitimation som ska göra sin specialistutbildning enligt den nya ST-förordningen (2021:8). Aktuella språkkunskaper i svenska motsvarande nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) är ett krav. Språkbedömning utförs av regionens språklärare som en del av vår rekryteringsprocess.
Frågor och svar om BT
Utlysning av BT-tjänser kommer att ske september 2022 för start våren 2023. Tjänsterna annonseras via regionens rekryteringsenhet på sedvanligt sätt.
Syftet med BT är framför allt att fördjupa kunskaper och färdigheter från grundutbildningen och bygga på med klinisk erfarenhet. BT syftar även till att vara en likvärdig introduktion till svensk sjukvård för både läkare som framöver kommer att examineras från den nya svenska läkarutbildningen och för läkare med legitimation utfärdad i annat land.
Läkare som är utbildade utomlands och som inte har gjort AT i Sverige för att få läkarlegitimation, kommer att omfattas av de nya bestämmelserna efter 1 juli 2021.
Läkare som tjänstgjort motsvarande AT utomlands kommer att omfattas av de nya bestämmelserna efter 1a juli 2021. Det innebär att de behöver göra BT innan eller som inledande del av sin ST.
Läkare som framöver examineras enligt de nya 6-åriga utbildningsprogrammen på svenska lärosäten kommer att göra BT enligt den nya ST-förordningen. Denna grupp beräknas dock inte vara aktuell förrän om ett antal år.
Övergångsbestämmelser fångar upp de som inte har gjort AT men som har påbörjat ST, så att de inte behöver byta ST-system mitt i sin tjänstgöring. Flera olika situationer kan omfattas av bestämmelsen.
Ex. Om en läkare har påbörjat en ST tidigare men avbrutit den och sedan fortsätter efter den 30 juni 2021 så kan hen omfattas av övergångsbestämmelsen.
Ex. Om en läkare har påbörjat en ST före den 1 juli 2021 men sedan byter till ST i en annan specialitet efter den 30 juni 2021 så kan hen omfattas av övergångsbestämmelsen.
Ex. Om den del av en läkares ST som ligger i tiden före den 1 juli 2021 är tjänstgöring som tillgodoräknas så kan hen omfattas av övergångsbestämmelsen genom den tjänstgöringen. Det gäller även utländsk tjänstgöring som tillgodoräknas. Det innebär till exempel att det finns stora möjligheter att omfattas av denna övergångsbestämmelse för befintliga specialister som ska specialisera sig ytterligare och som tillgodoräknar sig tjänstgöring från sin tidigare ST.
Möjligheter till tillgodoräknanden är inte något nytt i de nya föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Fom 1 juli 2021 tillkommer dock en del nya och ändrade regler vad gäller tillgodoräknanden.
Ett tillgodoräknande innebär att en läkare får tillgodoräkna en merit som har utförts utanför ST som tjänstgöringstid i ST eller för att uppfylla krav på en viss utbildningsaktivitet i ST, till exempel en kurs. Kompetens kan inte tillgodoräknas i sig utan bedöms inom ramen för ST. Det kan dock ingå i kompetensbedömningen att till exempel samråda med den som var handledare under en tjänstgöring som tillgodoräknas eller att bedöma innehållet i en kurs som tillgodoräknas.
Att en läkare får tillgodoräkna en merit som en del i sin ST innebär inte nödvändigtvis att läkarens ST eller bastjänstgöring (BT) kan göras kortare. De olika tidsreglerna i läkarnas ST anger minimitider. Hur lång tjänstgöring en läkare behöver påverkas också av att han eller hon måste uppfylla alla kompetenskrav och krav på utbildningsaktiviteter i målbeskrivningen. Handledare och andra som ska bedöma kompetens behöver också ett underlag för att kunna göra sina bedömningar.
Den grundläggande regleringen om tillgodoräknanden finns i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Där anges att en läkare får tillgodoräkna sig meriter som ligger till grund för en tidigare specialistkompetens eller från utbildning på forskarnivå i sin ST. I BT får en läkare tillgodoräkna sig även andra relevanta meriter. I 7 kap. i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring finns regler som anger närmare förutsättningar för tillgodoräknanden av olika sorters meriter.
Exempel på meriter som kan tillgodoräknas i en läkares ST.
· Tjänstgöring efter examen men före legitimation (endast BT)
· Tjänstgöring i en tidigare specialitet
· Tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning men som skett utanför en ST-tjänst
· Tjänstgöring utomlands
· Doktorsexamen
Vem bestämmer om tillgodoräknanden?
Det är den huvudansvariga verksamhetschefen eller BT-chef som ska intyga vilken tjänstgöring som har ingått i en läkares BT eller ST när läkaren ansöker om intyg om godkänd bastjänstgöring eller bevis om specialistkompetens. Det är därför viktigt att stämma av med hen om en viss tjänstgöring kan tillgodoräknas.
När Socialstyrelsen bedömer ansökningar om intyg om godkänd BT eller bevis om specialistkompetens så kontrollerar vi bland annat att läkaren uppfyller kravet på tjänstgöringstid. Om någon del av tjänstgöringen som tas upp i tjänsteförteckningen inte framstår som relevant kan vi be den sökande läkaren att komplettera sin ansökan för att visa att tjänstgöringen var relevant och ska tas med i läkarens BT eller ST. Om Socialstyrelsen bedömer att en tjänstgöringsdel som tagits med i ansökan inte kan tillgodoräknas och den behövs för att läkaren ska uppfylla kravet på tjänstgöringstid så kommer man att avslå ansökan. Det är dock ovanligt att det händer.
Vad gäller enskilda utbildningsaktiviteter som föreskrivs i målbeskrivningarna för de olika specialiteterna, till exempel krav på kurs, så ska de intygas av handledare (eller kursledare vid kurs). I ett första steg är det alltså upp till handledare eller kursledare att bedöma tillgodoräknanden av enskilda utbildningsaktiviteter. Även vad gäller dessa kan Socialstyrelsen begära komplettering eller avslå en läkares ansökan om bevis om specialistkompetens om man bedömer att en utbildningsaktivitet som har tillgodoräknats inte motsvarar den utbildningsaktivitet som är föreskriven. Till exempel om en kurs som tillgodoräknas för ett delmål som kräver kurs, inte har behandlat det ämne som delmålet avser.
Minsta tjänstgöringstid efter tillgodoräknanden
En läkares ST får inte bara bestå av olika tillgodoräknanden. Den måste innehålla minst ett års tjänstgöring utöver tid som tillgodoräknas enligt de olika reglerade tillgodoräknandena i HSLF-FS 2021:8.
Olika sorters tillgodoräknanden
1. Tjänstgöring efter examen men före legitimation (endast BT)
En nyhet i Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas ST är att tjänstgöring som läkare före legitimation kan tillgodoräknas som tjänstgöringstid i BT upp till sex månader. Detta gäller om tjänstgöringen gjorts efter examen och under handledning. Tjänstgöringen behöver också ha varit relevant för kompetenskraven i målbeskrivningen för bastjänstgöringen. Det framgår av 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.
Om tjänstgöringen var i primärvård eller akut sjukvård får den också tillgodoräknas mot kraven på tjänstgöring i sådan verksamhet i BT.
2. Tjänstgöring i en tidigare ST som inte är avslutad
Om en läkare påbörjar ST i en specialitet men sedan byter till ST i en annan specialitet så är det egentligen inte fråga om tillgodoräknande i den mening som avses i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (se ovan). Sådan tjänstgöring kan dock räknas med i den senare ST:n eftersom det är tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning. Hur mycket tjänstgöringstid och vilka utbildningsaktiviteter som kan tas med i den senare ST:n beror på hur relevant tjänstgöringen har varit för den senare ST:n. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.
3. Tjänstgöring i en tidigare specialitet som läkaren har fått ett bevis om specialistkompetens i
Tjänstgöring i en tidigare specialitet som läkaren har fått ett bevis om specialistkompetens i kan tillgodoräknas i en senare ST. Som mest kan två år och nio månader av den tidigare tjänstgöringen tillgodoräknas (7 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [HSLF-FS 2021:8] om läkarnas specialiseringstjänstgöring). För att tjänstgöringen ska kunna tillgodoräknas behöver den vara relevant för kompetenskraven i den senare specialiteten. Det framgår av 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.
4. Tjänstgöring som skett utanför en ST-tjänst
Specialiseringstjänstgöring ska fullgöras genom tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning och deltagande i kompletterande utbildning (4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen). Vilken sorts anställning eller vilken titel läkaren har är inte avgörande. Även tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning utanför en ST-tjänst kan alltså tas med i en läkares ST. Lika som när en läkare byter specialitet under sin ST så är det egentligen inte fråga om tillgodoräknanden i den mening som avses i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen i dessa fall. Tjänstgöringen kan dock tas med som en del i en läkares ST om det har varit tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning (och ev. deltagande i kompletterande utbildning) som har varit relevant för kompetenskraven i målbeskrivningen för BT eller specialiteten. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.
5. Tjänstgöring utomlands
För att tillgodoräkna utländsk tjänstgöring i sin ST krävs att tjänstgöringen har genomförts efter att läkaren fått behörighet att utöva läkaryrket i tjänstgöringslandet, att den skett under handledning och att läkaren har fått ett intyg från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet med en beskrivning av tjänstgöringens innehåll och omfattning. Som mest får fyra och ett halvt års tjänstgöring utomlands tillgodoräknas. Detta är reglerat i 7 kap. 7 § HSLF-FS 2021:8. Även utländsk tjänstgöring som tillgodoräknas behöver förstås vara relevant. Se också ovan angående vem som bestämmer om tillgodoräknanden.
Tjänstgöring efter examen men före legitimation som skett utomlands kan också tillgodoräknas i BT. Se ovan angående den regeln.
6. Doktorsexamen
Läkare som har en svensk doktorsexamen får tillgodoräkna sig sex månaders tjänstgöringstid i sin specialiseringstjänstgöring, men inte i sin bastjänstgöring. Det gäller också den som har en utländsk doktorsexamen som har bedömts motsvara en svensk av ett svenskt universitet, svensk högskola eller Universitets- och högskolerådet (7 kap. 4 § HSLF-FS 2021:8).
Nej, enligt övergångsreglerna har du då möjlighet att välja att påbörja sin ST inom ramen för den tidigare förordningen ST:2015 som inte innehåller krav på BT. Om du vill kan du förstås också välja att påbörja enligt ST:2021 som inkluderar BT.
Nej, bastjänstgöring ska endast genomföras en gång och behöver inte upprepas vid ytterligare specialisering.
AT och BT kommer att samexistera under flera år. Det finns inget beslutat datum för när AT ska upphöra helt i Sverige. Läkarstudenter som går den nuvarande läkarutbildningen, som inte leder till legitimation, kommer att kunna examineras enligt den till och med 2029. Sannolikt kommer därför AT att erbjudas ända fram till år 2030.
Kontakter
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 22 juni 2022